Abstract: After their introduction, technical systems designed for Situational Awareness have changed the possibilities on the battlefield. Today, Swedish tanks use a system known as the TCCS. This system offers many advantages to a tank platoon, but does it also bring disadvantages? This essay examines pros and cons with the TCCS. To find these the author uses a Swedish Armed Forces analyze model in a comparative study.

This essay is about the engineer platoon. The engineer platoon has many different tasks and from my own experience sometimes too many. The platoon is able to build bridges, clear mines and to perform all kinds of construction work in rural or in urban terrain.In this case study I compare goals/demands for the battalion to goal?s set up for the company and finally what effects this has on the engineer platoons abilities. The main question is, if the engineer platoon really can solve all tasks given to them in the document TOEM? Abilities such as effect, protection and movement are the bearing parts of the case study.The materials I have analyzed are mostly from documents published by The Swedish Armed Forces.

To have a functioning organization where there is a self-development for employees them selves, as well as between managers and employees, where employees are empowered and work for the organization and its goals. Feedback seems to be the main instrument to solve problems and create that organization. At the Military Academy Karlberg and the basic officers training there is a lot of discussions about feedback and how it is supposed to be carried out. This essay discusses the matter of how well we live up to the demands set by leadership classes at the Military Academy, what the platoon leaders do think about how feedback takes its expression. The questions about how feedback is used are to be answered by interviews with five platoon leaders and their thoughts about how feedback is communicated at the Academy.

Efter en traumatisk händelse är det viktigt att kunna ta hand om dem som påverkas av situationen, både fysiskt och psykiskt. Detta förutsätter att det finns en fungerande stödorganisation, med chefer som vet vad deras uppgift är i efterarbetet.Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på hur det akutpsykologiska stödet är utformat inom den svenska Försvarsmakten och hur det har tillämpats under FS19, samt vilken roll plutonchefen har i den. Vidare har studien fokuserat på vilken utbildning plutonchefen har och bör ha. Studien har skett genom kvalitativ textanalys och genom intervjuer.De viktigaste slutsatserna som kan dras av resultaten, är att synen på hur det akutpsykologiska stödet ska bedrivas varierar. Studien har också visat att tillämpningen av det akutpsykologiska stödet har skiljt sig mellan enheterna och att utbildningsnivån inom akutpsykologiskt stöd, varie-rade mellan plutoncheferna..

Den mekaniserade bataljonens främsta sensor att samla in underlag till underrättelsesektionen är spaningsplutonen. Spaningsplutonen på mekbataljon har bytt organisation över åren och gått från att vara ett terrängbils eller bandvagnsburet förband till sin nuvarande form med stridsfordon 90. Men har förbandet använts på rätt sätt sedan det tillfördes stridsfordon? Hur bör framtidens chefer nyttja plutonen för att maximera effekten?Arbetet baseras på de reglementen som finns idag samt intervjuer med personal tillhörande spaningsplutonerna och bataljonsstaber. Utöver det kommer en jämförelse med US Army Armored Cavalry göras..

Denna uppsats har undersökt vilka förmågor som är centrala för en chef att besitta för att bli en effektiv chef inom manöverkrigföringen. Förmågorna som denna uppsats identifierat som centrala är: Kreativitet, initiativkraft/handlingskraft, självständighet, god utbildningsståndpunkt inom taktik och stridsteknik samt förmåga i att tillämpa uppdragstaktik. Dessa förmågor anses av litteraturen som studerats i denna uppsats som de mest centrala för chefen att besitta. Vidare så har uppsatsen undersökt vilka utbildningsmetoder som kan användas för att utveckla de ovannämnda förmågorna hos elever. Det finns en mängd metoder som rekommenderas men de som anses som mest effektiva är dubbelsidiga övningar och muntliga stridsövningar under förutsättningen att elevernahar en grundlagd utbildning i taktik och stridsteknik.

I arbetslivet har första linjens chefer haft stora inslag av direkt ledarskap med en traditionellt hög närvaro hos de underställda. Studier visar på en ökad andel administrativa, ekonomiska och personalledande uppgifter för första linjens chefer som får till följd en minskad delaktighet i den dagliga verksamheten men också sämre möjligheter att motivera sin underställda, vilket negativt påverkar verksamheten. I Försvarsmakten har administrativa uppgifter som tidigare genomfördes högre upp i organisationen flyttats till en lägre nivå.Uppsatsens syfte är att öka förståelsen för och kunskapen om plutonchefens arbetssituation efter införandet av anställda soldater och den delegerade arbetsgivarrollen till plutonchefen. Studiens fokus är på plutonchefens avvägning mellan deltagandet i underställdas verksamhet för att utöva direkt ledarskap kontra att genomföra bl.a. personaladministration.I studien används rollteori från socialpsykologin som analysmodell, med utgångspunkt i tidigare forskning och litteratur om första linjens chefer och Försvarsmaktens ledarskapsmodell.

The purpose of this Master?s thesis is to examine what role the new city library in Halmstad has for its users. The questions posed in this study are: What do the users actually do at the library? What roles are the most significant according to the users? Have the politicians succeeded in their intention of realizing a modern library according to the users? The theoretical starting point is Andersson?s and Skot-Hansen?s theory of four different roles of public libraries. In order to extend the model we added a fifth function; the one of aesthetical experience.

Denna rapport syftar till att undersöka i vilken utsträckning stridsvagnskompanichefer skiljer och/eller liknar ?commanders? (i spelet ?Battlefield 2?) i sitt sätt att skapa och upprätthålla situationsmedvetenhet med avseende på riskbedömning kopplat till fiendens position i slagfältet. Studien grundar sig på en tanke om att utnyttja positiva effekter från datorspelande, i morgondagens ledningssystem genom att bygga ledningssystem grundade på en kommersiell spelplattform. Resultaten pekar bland annat på skillnader mellan de båda aktörernas metoder för att uppnå full situationsmedvetenhet, men även på vissa likheter som till exempel att se på en situation med fiendens ögon för att bedöma hur denna kommer att agera..

Stridsfordon 90 togs fram för att möta en reguljär motståndare på vårt eget territorium. Dagens krav och förutsättningar är annorlunda då striden främst genomförs i konfliktzoner utomlands, men även på vårt eget territorium. Motståndaren vi möter nyttjar andra metoder för att genomföra sin strid och agerar på ett annorlunda sätt än vad vi är övade vid.Syftet med arbetet är att undersöka hur ett förband med stridsfordon 90 lämpar sig i strid på dagens stridsfält mot en irreguljär motståndare. För att ta reda på detta så beskriver jag fjärde generationens krigföring och stridsfordon9040Cför att sedan kunna analysera och jämföra den taktiska nivån utifrån de grundläggande förmågorna.Användningen av strf 90 och mekskytteplutonens taktik mot en 4GW motståndare är lämpliga att användaapligt på den taktiska nivån. Mekskytteplutonens taktik är flexibel och sätter få begränsningar mot taktiken hos en anfallande 4GW motståndare..

The major part of the existing research on psychological effects on participating in war or residing in a war zone shows negative effects on the person?s mental health. However not all research, from an international perspective, shows the same results. Since we haven?t found any research regarding Swedish conditions and there has been a recent implementation of a decision from the Supreme Commander regarding commanded international service for all staff within the Swedish armed forces, the question has now become more relevant.

Ledning är en av de sex militära grundförmågorna i vår doktrin, ledningens syfte är att inrikta en militär insats mot ett gemensamt militärt mål och att samordna de militära resurser som behövs för att lösa uppgiften. Vår doktrin har till uppgift att förmedla ett gemensamt förhållningssätt för att skapa ett gemensamt språk mellan staber, chefer och underlydande som underlättar ledning. Doktrinen till trots så finns en begreppsförvirring inom ledning där att leda, ledning och ledarskap inte särskiljs den här undersökningen studerar varför det råder en begreppsförvirring inom ledning.Genom en jämförande studie mellan den svenska doktrinen och den brittiska motsvarigheten mäter undersökningen hur väl doktrinerna skildrar ett ledningssystem och förmedlar ett militärt ledarskap i förhållande till de två teorierna; dynamiska OODA-loopen och utvecklande ledarskap.Undersökningens resultat pekar på att den svenska doktrinen beskriver hur funktionen ledning ska genomföras för att befrämja uppdragstaktik. Begreppsförvirringen uppstår eftersom den svenska doktrinen beskriver ett hur men inte ett varför eller ett vad ledning ska göra, vilket ger olika beskrivningar av ledning på olika militära ledningsnivåer.

Under 1990-talet märktes en tydlig förändring bland automatkarbinerna. De blev mer och mer anpassningsbara och fler tillbehör blev tillgängliga för soldaterna. Samtidigt blev automatkarbiner mer kompakta för att bli mer lämpliga för operationer i urbaniserad terräng och fordonstjänst. Med invasionen av Afghanistan och den därefter följande upprorsbekämpningen upplever många försvarsmakter problem, eftersom striderna sker på antingen väldigt korta eller väldigt långa avstånd. Den ena situationen kräver ett kompakt vapen för SIB medan den andra situationen kräver ett vapen med lång pipa för att kunna uppnå verkan mot en fiende som ofta anfaller från avstånd på 500 meter eller mer.

Tesen att en fältherre hade små möjligheter att styra ett slag när det väl hade börjat har framförts av författaren Peter Englund. Denna tes delar forskare i två läger där det andra lägret menar att fältherren hade mycket stor betydelse för utgången av ett slag. Syftet med denna uppsats är tvådelat. Den första delen i syftet är att undersöka om det fanns faktorer andra än fältherrens styrning som kunde avgöra ett dåtida slag och den andra delen i syftet är att se om det går att applicera moderna doktriner i analysen av dåtida fall. Resultatet av undersökningen visar att fältherren hade små möjligheter att styra slaget men det fanns med ett energiskt och karismatiskt föregångsmannaskap möjlighet att påverka slaget. Det framgår tydligt faktorer i slagen som fältherren inte kunde styra över. Svaret är att en kombination av fältherrens påverkan och andra faktorer avgör ett slag, ingendera står ensam.Syftet uppfylls med att det finns andra faktorer identifierade och en modern doktrin går att använda vid analysen..

Den här uppsatsen har initierats av en upplevd känsla att spaningsförbanden i den svenska armén på senare tid har eftersatts vad gäller antal och hur de nyttjas. Från att ha funnits i stor mängd vid flertalet förband finn nu endast vissa bataljonsspaningsförband kvar.Hur dessa nyttjas kopplat till manöverbataljonernas strävan att tillämpa manövertänkande är också svårt att finna svar på i den litteratur som är aktuell i den svenska försvarsmakten.Mitt syfte med uppsatsen är att skapa en vetenskaplig text som redogör för hur bataljonsspaningen vid den luftburna bataljonen skulle kunna utnyttjas för att stödja bataljonen i dess strävan att lyckas med manöverkrigföring.Med min uppsats gör jag en ansats för att skapa en vetenskaplig text som svarar på frågan:Hur bör bataljonsspaningsplutonen nyttjas för att stödja bataljonen i dess genomförande av manöverkrigföring?För att svara på frågan använder jag mig i uppsatsen av en kvalitativ textanalys som jag i vissa fall kompletterar med intervjuer av inom området kunniga individer.Det resultat jag kommit fram till är tätt kopplat till hur bataljonen kan använda sig av bataljonsspaningsplutonen för att stödja det dynamiska beslutsfattandet i syfte att maximera möjligheten att tillskansa sig ett ledningsöverläge gentemot motståndaren. Till exempel vikten av att använda bataljonsspaningsplutonen på djupet mot bataljonens andrahands mål och beredduppgifter i syfte att möjliggöra ett högt stridstempo..